Så använder svenskarna internet
Nästan alla svenskar, hela 95 procent, använder internet och hela 91 procent gör det dagligen. De som inte använder internet återfinns nästan uteslutande i pensionsåldern, över 65 år.
Var femte svensk behöver digital hjälp: Antalet svenskar, 18 år eller äldre, som behöver hjälp med något på nätet är förvånande nog en femtedel. Detta behov uppträder i olika sammanhang – från att byta telefon till att hantera lösenord eller använda parkeringsappar. Hjälpbehovet är större bland kvinnor än bland män, och äldre behöver oftare hjälp än yngre. För internetanvändare över 65 år är hjälpbehovet fyrfaldigt högre än för dem i åldersintervallet 18–64. Den mest självgående gruppen är de födda på 90-talet, där nästan ingen upplever behovet av hjälp.
Fråga: Behöver du hjälp med att utföra något på nätet eller känner du att du klarar dig själv?
Trender för sociala medier
Sociala medier har en otrolig spridning i Sverige. De tre största plattformarna är YouTube, Facebook och Instagram. Många använder flera olika plattformar parallellt, vilket innebär att konkurrenter har svårt att slå sig in på marknaden.
Trots att Facebook fortfarande har den största dagliga användningen, fortsätter plattformen att minska i popularitet. TikTok, som är särskilt populärt bland yngre, noterar en minskning bland barn på låg- och mellanstadiet. Be Real, som tidigare varit en uppstickare, minskar kraftigt bland unga födda på 2000-talet. Roblox är mycket populärt bland yngre barn, direkt efter YouTube, och ser en ökning bland tonåringar. X, även känt som Twitter, har stabil användarbas likvärdig med TikTok.
Fråga: Vilka sociala nätverksplatser/sociala medier har du använt de senaste 12 månaderna?
Samhällsnyheter och källkritik
Över 60 procent av svenskarna väljer kostnadsfria nyhetsmedier, medan drygt 30 procent betalar för samhällsnyheter online. En stor andel av svenskarna använder sociala medier för att följa rikstäckande nyhetsmedier och får därmed tillgång till nyheter som de annars kanske hade missat.
Mer än hälften av svenskarna har agerat på något sätt för att säkerställa sanningshalten i en samhällsnyhet. Fyrtio procent dubbelkollar nyheter mot andra källor, och trettio procent granskar upphovspersonen eller källan noggrannare.
Fråga: Har du under de senaste 12 månaderna gjort något aktivt för att säkerställa att en samhällsnyhet på nätet är sann?
Positivt och negativt på nätet
Sociala medier påverkar välmåendet: En del svenskar upplever sociala medier som tidskrävande och en källa till negativa känslor. Unga kvinnor påverkas särskilt hårt och mår sämre än jämnåriga män. Fyrtio procent av svenskarna känner att de spenderar för mycket tid på sociala medier, och 13 procent jämför sig utseendemässigt med andra och känner sig då mindre attraktiva. Tio procent känner sig ofta utanför när de ser andras inlägg eller bilder och jämför sina liv med andras.
Sociala medier främjar umgänge: Många svenskar finner sociala medier som en facilitator för att hålla kontakt med nära och kära, och för att skapa nya bekantskaper. Många får värdefulla råd och tips genom olika intressegrupper. Majoriteten (60%) av svenskarna tycker att sociala medier gör det lättare att hålla kontakt med nära och kära. Drygt 25 procent upplever en större känsla av gemenskap genom vänner på sociala medier och 24 procent är med i intressegrupper där de får värdefulla råd och stöd. Dessutom har mer än 20 procent lärt känna nya människor på sociala medier.
Näthat drabbar mest unga: Förekomsten av näthat har nästan fördubblats sedan 2021 och är relativt oförändrat sedan 2022. Totalt sett har 7 procent drabbats av näthat senaste året. Unga män är mest utsatta, där var fjärde man född på 2000-talet har upplevt näthat. Fyra av tio svenskar har dessutom sett politiker bli utsatta för näthat.
Övervakning på nätet
Övervakning ses som ett medel för förbättrad brottsbekämpning av majoriteten av svenskarna. En överväldigande andel är för kameraövervakning med ansiktsigenkänning på offentliga platser, medan endast två av tio svenskar anser att det borde vara förbjudet för att skydda integriteten.
Nio av tio svenskar anser att polisen ska ha rätt att få tillgång till privata konversationer på nätet om det finns misstanke om brott. Därtill tror sex av tio svenskar, vilket är mer än hälften, att deras mobiltelefoner tjuvlyssnar på dem.
AI – artificiell intelligens
Andelen svenskar som använder AI-verktyg har inte förändrats märkbart sedan förra året, men de som använder AI har hittat fler användningsområden. Totalt sett har tre av tio svenskar testat ett AI-verktyg senaste året, där ChatGPT är det vanligaste verktyget.
Det finns en utbredd skepsis mot AI bland svenskarna. Fyra av tio är osäkra eller ovilliga att använda AI i framtiden, och denna skepsis är ännu starkare bland äldre, där närmare hälften inte vill använda AI-verktyg alls.
Källa: Internetstiftelsen
