Året sparkar igång med en helomvändning: CMI:s veckovisa nyhetsuppdateringar har förvandlats till ”Vad är Nytt” – en fräsch syn på aktuella marknadsföringstrender.
Varje vecka kommer Adfreaks egen strategirådgivare, Antonio Markovic, att dissekera branschens heta potatisar och framtida mönster – komplett med anledningar till varför du som marknadsföringsproffs bör ha kollen. Det handlar om mer än veckans rubriker; Antonios insikter sträcker sig bortom de framväxande trenderna som ännu inte blivit vardagsmat i marknadsföringsvärlden, ger nya perspektiv på gamla sanningar som kanske inte längre står sig, och belyser nästan bortglömda strategier som är på väg att göra comeback.
Och så tar vi sats för premiäravsnittet. Som texten i en låt från musikalen ”All That Jazz” lyder: ”Allt gammalt blir nytt igen.”
För tjugofem år sedan, innan vi kunde mäta klick, kundförvärv, nedladdningar och engagemang, investerade marknadsförare i annonser för att fånga människors uppmärksamhet.
År 2024, menar Antonio Markovic, kommer B2B-marknadsförare återigen att uppmärksamma mätvärden för uppmärksamhet. Fortsätt att läsa för att få med dig höjdpunkterna:
Utmanar gamla och nya effektmätningar
Förr i tiden placerade marknadsförare annonser i tidskrifter eller på TV och lät dem rulla under en bestämd period. Sedan frågade de konsumenterna, ”Hej, minns du att du såg den här annonsen?” Svaren omvandlades till ett mätvärde – annonsminne.
Under den eran utvecklade en del konsumenter en preferenslista med reklamfilmerna de gillade och inte gillade. Jag själv är ingen undantag. Jag stöter fortfarande på gamla TV-reklamer som jag verkligen gillade, och vissa som jag inte kunde uthärda.
När det gällde metoden för annonsminne ställde marknadsförare ofta uppföljningsfrågor:
- ”Fick vi din uppmärksamhet?”
- Och om så var fallet, ”Gillade du det du såg?”
Idag förlitar sig annonsörer på data som blir allt svårare att fastställa. Ökad integritet, GDPR och förändringar i webbläsare har gjort det svårare att använda en del av de avancerade mätvärden som marknadsförare en gång förlitade sig på för prestationsbaserad digital annonsering.
Under tiden har programmatiska annonser kritiserats för att placera varumärkesinnehåll bredvid provocerande, oetiska eller rentav bedrägliga material. Därför är varumärkessäkerhet nu av yttersta vikt för marknadsförare som koncentrerar sig på mediainköp. De granskar nu noggrannare vem som får visningarna och hur de får dessa visningar.
Denna spänning – behovet av bättre insikt om vem som ser vad och var, samt den växande svårigheten med att spåra data-driven prestanda – återupplivar intresset för mätvärden kring uppmärksamhet.
Nya metoder för att mäta uppmärksamhet
Ny teknik gör gör att vi kan sätta tydligare mått på uppmärksamhet, mer spännande än för 25 år sedan.
Biometriska metoder inkluderar ansiktsigenkänning, ögonspårning och till och med hjärnvågor. Visst, likt fokusgrupper från förr, kräver dessa mätningar oftast en kontrollerad grupp. Men de kräver dessutom specialiserade enheter. Som ni vet, människor ansluter inte direkt sina hjärnor till sina datorer – åtminstone inte än så länge.
En mer populär metod kombinerar datasignaler – t.ex. tittartid, scroll-hastighet, muspekarens plats och engagemang, särskilt för video och ljud. Dessa mätvärden är enklare att spåra. Men eftersom det inte finns någon nuvarande standard för uppmärksamhetsmätvärden måste du tolka mycket för att kunna beräkna uppmärksamheten.
Ännu en metod för uppmärksamhetsmätning innefattar explicit återkoppling. Detta omfattar vad jag kallar ”känslomässig data” – där målgruppen berättar om de var uppmärksamma. Detta kan fastställas genom omedelbara återkopplingsundersökningar eller interaktion med betalt media.
Kanske den mest intressanta trenden är den ökande användningen av artificiell intelligens för att analysera en kombination av mätvärden. Nya tekniklösningar från företag som använder maskininlärning för att sammanställa flera mätvärden skapar mer tillgängliga mätvärden för uppmärksamhet för marknadsförare.
En av de största händelserna inom digital utveckling har precis inträffat i mänsklighetens historia. Maskininlärning kunde helt plötsligt tolka naturligt språk. Och om maskinerna kan tolka naturligt språk, ja då kan vi också mäta på ett helt annat sätt än förr. Gör er redo för att kunna mäta ”känslor” med hjälp av maskinernas tolkningar av data som tillhandahålls. Rent teknisk är detta möjligt. Att till exempel låta AI tolka hur ansiktsuttryck, hjärnvågor, puls osv, såg ut när användare tittade på en annons. GDPR-lagarna ”says no”, vilket är ganska rimligt om man vill behålla sin integritet online.
Planera för att fånga (och behålla) mänsklig uppmärksamhet
Låt mig tillägga något som gör uppmärksamheten värd att… ja, uppmärksamma.
Varumärket och det äkta, mänskliga innehållet kommer att bli en betydande faktor under 2024.
I takt med att generativa AI-system skalar upp marknadsföringsinnehåll från annonsskapande till derivat innehåll och till och med delar av tankeledarskap, kommer framgångsrika företag att satsa på sina mänskliga skapare, ämnesexperter och sitt varumärke för att skapa distinkta upplevelser. Att hålla kvar uppmärksamheten kommer att vara ett avgörande mått för att förstå vad som fungerar över alla typer av innehåll.
Det här är något jag kommer att hålla ögonen på. Vad säger du?
RELATERAT INNEHÅLL VALT FÖR DIG:
